fredag 16 oktober 2009
Är du självutplånande nog, lille vän?
Man kan tänka sig motsvarande rollspel: varje asylsökande skulle då få spela en svensk vars land, folk och framtid tas ifrån honom genom massinvandring, islamisering, "mångkultur" och rasistiska antirasism-lagar. Den asylsökande skulle på så sätt riktigt få leva sig in i svensk desperation. Frågan är förstås om man skulle få offentliga anslag för rollspelet...Under fyra veckors tid ska 40 stycken skolklasser i Norrland utspela ett stort, väldigt absurt, rollspel där varje elev ska få känna hur det känns att spela en nyanländ flykting i Sverige.
I samarbete med Östersunds barn- och utbildningsförvaltning och med stöd från Kulturrådet så arrangeras för femte året i rad ett stort projekt i Östersund där högstadielever får spela "ensamkommande flyktingar" i Sverige. Ett väldigt stort arbete som för i år innefattar så mycket som 40 stycken skolklasser av högstadieelever med ett väldigt uppenbart syfte att tysta ner kommande invandringskritiker.
torsdag 15 oktober 2009
Expressen och magister Caligula
Se här. Alltså: en helflummig rektor med SD-kort och flummiga idéer. Och Expressen är som sagt djupt, sensationalistiskt upprörd över flummet.
Men, tänker jag... Det ser ju ut precis som lärarutbildningen! Var finns väl skandalen? (Utom att progressiv pedagogik är helnipprig och lik förbaskat släppts in.) Envar som i modern tid gått på lärarhögskolan torde känna igen "metodiken" i artikeln. Just den metodik som Expressen hudflänger hos SD-rektorn. Men gillar på lärarhögskolan. Enda skillnaden är att lärarhögskolorna propagerar mot SD (jo, då). Är för massinvandring och hatar Europa och dess arv. Förstås.
Och då går extremflum bra.
onsdag 14 oktober 2009
Moskén som inte finns - om svensk prettoidentitarism
"Här skall muslimerna i vår stad bygga sin moské." Europa 2009...
Men enligt skojaridentitärerna (med guru och groupies) finns ingen islamisering. Skojaridentitärerna är nämligen kompisar med tomtesufin och kammarjihadisten Mohamed Omar. De har tillsammans kommit fram till att liberalismen (och, får man förmoda, Israel) är problemet. Men däremot inte de hundratusentals mohammedaner som breder ut sig och tar över. Här och nu. "Du inte röra min kompis eller alla hans jihadkompisar. Du dum." Låter det svenskt? Identitärt? Inte i mina öron.
I t ex Frankrike står identitärerna i främsta ledet i kampen mot islam och islamiseringen. I Sverige är det tvärtom. I Sverige "tror" skojaridentitärerna inte på islamiseringen. Den som alla kan iaktta runtomkring sig. Den som stirrar oss i ansiktet och flåsar oss i nacken. Den som Omar nyligen gav prov på med sitt motbjudande möte på Sergels torg.
Varför denna skillnad?
Kanske för att de franska identitärerna är ute på gatorna, ute i verkligheten, bryr sig om verkligheten och om faktiska människor, försöker organisera faktiska fransmän. Har egna barn. Bryr sig om en faktisk, konkret framtid. Försöker rädda något. Under det svensk prettoidentitarism mest går ut på att från sitt elfenbenstorn kommentera Evola i engelsk översättning. Mellan datorspelsrundorna och intervjuerna med Omar.
Under tiden byggs moskéer. I Europa. Och i Sverige.
tisdag 13 oktober 2009
Japan
Och de katolska biskoparna i Japan håller tyst. Vilket är bra. Vilket även är en läxa till Anders Arborelius, katolsk biskop av Stockholm.
lördag 10 oktober 2009
När pedofili var chict
Samtidigt sjuder det i det franska internet och på kaféerna: fransmän i gemen är mycket arga över och ganska äcklade av eliternas stöd för överklasspedofilerna Polanski och Mitterrand. Arga såväl över eliternas överslätande attityd till pedofili som över en rättsuppfattning enligt vilken De Som Vet skulle stå över lagen. Den avgrund som skiljer vanliga fransmän från Dem Som Vet (Samt Gillar EU, Globaliseringen Och Spekulationsekonomin) kommer här i dagen. I massinvandringsfrågan, en annan vattendelare mellan Dupond (Frankrikes Svensson) och sådana som Mitterrand, tvingas fransmän iaktta stor försiktighet vid kritik. När det gäller pedofili kan de d äremot säga sin hjärtas mening. Och det gör de. Något som irriterar Dem Som Vet. Men med internet har det blivit svårare för eliterna att ignorera folkflertalet och låtsas som om det regnade. Därmed är utgången oviss på ett sätt som tidigare varit svårt att tänka sig.
Vad man i denna härva inte skall förlora ur sikte, det är 68-kulturens roll. Dess grepp om Dem Som Vet är, mer än 40 år efter händelserna sommaren 68, lika omvittnat som orubbat. Och år 1968 var nu pedofili hippt. Chict. Häftigt. Bland Dem Som Vet, vill säga. Under 1970-talet skulle De Som Vet i flera Västländer söka häva lagstiftningen mot pedofili. Förvisso utan att lyckas (utom delvis i Holland), men de försökte. Inte minst i Frankrike, 68-rörelsens hemland, där en lång rad celebriteter undertecknade en ökänd artikel i Le Monde (Frankrikes DN), vari krävdes att "barnens sexualitet avkriminaliseras".
Nedan vittnar videoklipp från en svunnen tid om hur det förhöll sig. Betänker man att de röster vi här hör förblir legitima, i bland tongivande, bland Dem Som vet (68-ledaren Cohn-Bendit, som framhäver sin egen pedofili 2'46'' resp. 5'23'' in i klippet, är i dag uppburen EU-parlamentariker), ja, då förstår man att dagens tabu kring pedofili inte omfattas av Dem Som Vet. De tvingas, det är sant, vänta på bättre tider. Och under tiden använder de tabut för egna syften när det går (angrepp på familjesfären, på katolska kyrkan, på privatskolorna-från-förr o s v, d v s just de instanser som upprätthåller tabut). Men fr a väntar de på bättre tider.
"När en 5-årig flicka börjar klä av en, är det något fantastiskt. Något djupt erotiskt." ~ 68-ikonen och blivande EU-parlamentarikern Daniel Cohn Bendit i klippet ovan (6'4'').
Den rakade galningen är läraren och (den begåvade) författaren Gabriel Matzneff. Upptäck honom på hans hemsida.
fredag 9 oktober 2009
Stuff White People Like
M a o fick Obama fredspriset för att han är svart. Och trots att han för krig tusentals kilometer från USA:s gränser.
Vitas självhat är... gränslöst.
Stöd Vaclav Klaus!
torsdag 8 oktober 2009
Ministern har en ovanlig hobby
En läsare undrade över den märkliga franska sidoepisod som följt på Polanskis anhållan i Schweiz. Som bekant har De Som Vet ställt sig på den kände polackens sida. Att våldta en späd och drogad 13-årig flicka analt är OK om man tillhör Dem Som Vet. Överlag tenderar folk i gemen förstås att inta rakt motsatt ståndpunkt. Hopplöst ohippt av dem... Hyckleriet från Dem Som Vet behöver nog inte framhållas: det är lika uppenbart som det var förutsebart. (Hade Polanski varit katolsk präst, ja, då hade det låtit väldigt, väldigt annorlunda.) Men i Frankrike fick detta alltså en alldeles egen, särskild knorr. Så som jag i det följande skall förklara.
President Sarkozy, som svenska medier låtsas tro är "konservativ" samt "delar Nationella frontens idéer" och så vidare, är i Frankrike mest känd för att ha svikit vartenda vallöfte han gav sina högerväljare, bland vilka flera miljoner Lepen-anhängare: från massinvandringen till Turkiet, via polis- och säkerhetsfrågor och familjepolitiken. (Till detta kan läggas: amerikanofili, storhetsvansinne och nepotism.) Den som i presidentvalet sa sig vilja bryta för gott med 68 och dess arv har i stället anförtrott ministerposter åt politiker hämtade från vänstern men även gullat med 68-studenternas mest ökände ledare, Daniel Cohn-Bendit.
Till sagda vänsterministrar hör sedan några veckor Frédéric Mittérrand, 62, brorson till framlidne president Francois Mittérand och känd film- och litteraturkritiker tillika överklassestet med öppna kaviarvänstersympatier. Frédéric Mittérrand är i dag fransk kulturminister.
Så snart Polanskis schweiziska missöde blev känt rusade Mittérrand den yngre till medierna för att i utomordentligt starka ordalag fördöma USA (för vars räkning Schweiz som bekant agerat) och uttrycka sitt stöd för regissören. Polanski sades vara en vidunderlig individ, någon alldeles särskild. En sådan begåvning! En sådan karl! Underbar människa! Gudomlig filmregissör! Hur vågade USA angripa en konstens geni? Utifrån något som befängt som sexualmoral, därtill! Det finns ett USA som "vi" uppskattar, och ett USA som skrämmer. Det senare hade nu visat sitt avskyvärda tryne. Ja. så löd ministern i radio och TV.
Den välbesökta nationella bloggen Fdesouche.fr passade då på att påminna sina läsare om Mittérands alldeles egna infallsvinkel i denna fråga.
För några år sedan (2005) utgav den som ännu inte var minister en självbiografi, La Mauvaise Vie (ung. Ett liv i synd). Häri berättade Mittérrand utan omsvep om sin homosexualitet. Boken formligen dryper av självmedömkan. Men också av köttsliga detaljer. Och har därför beskrivits som modig. Vad annars? Jag hoppar likväl över alla osmakliga inslag. Utom ett.
I kapitel 11 återger Mittérrand hur han regelbundet besöker länder som Thailand för att där idka umgänge med prostituerade gossar. M a o förtäljde filmkritikern om sin pedofila utlevelse bland fattiga småpojkar, vilken han beskrev med såväl sinnlig obotfärdig värme som omänsklig likgiltighet för de pojkar han "umgåtts med".(1) Bloggen ifråga är som sagt välbesökt, och saken började sprida sig. Snart tog Nationella frontens Marine Lepen upp den i TV (i "Mots Croisés" 5/10 på statskanalen France 2). Skandalen var plötsligt ett faktum...
Sett i detta ljus får ministern Mittérrands utspel i fallet Polanski naturligtvis en ganska annorlunda karaktär. Det rörde sig inte om sedvanligt verklighetsfrämmande kaviarvänsterförakt för allt som av hävd betraktas som normalt. I den navelskådande, snobbiga pseudo-idealismens namn, enligt vilken brottslingen och den gränsöverskridande konstnären alltid har rätt. Nej, i själva verket var det en pedofils krassa ryggmärgsförsvar för en annan pedofil. Fast under falskt flagg, och med den franska statsapparaten i ryggen. En uppblåst pedofils ämbetsmissbruk för privata pedofilintressen.
Ingen skall dock tro att den som DN beskriver som en nationalistisk högermörkerman (Sarkozy) för denna skull släppt gossälskaren Mittérand. Tvärtom ryckte presidenten i går ut till hans försvar. Att det alls behövdes visar emellertid visar hur stark stormen blåst kring kulturministern som "umgås med" småpojkar i fattiga, avlägsna länder.
Som en kostlig slutkläm kan nämnas att Francois Fillion, Sarkozys erkänt underdånige premiärminister, berättat för journalister att det var när han läste Ett liv i synd som han började uppskatta Mittérrand den yngre. Sarkozys Frankrike...
Hygglig översiktsartikel på franska.
Times har om den tragikomiska Mittérrand-episoden en ganska bra artikel på engelska.
I USA har man förstås inte missat det som pågår. Se här.
-----------------------------------
(1) «La profusion de jeunes garçons très attrayants et immédiatement disponibles me met dans un état de désir que je n’ai plus besoin de réfréner ou d’occulter. L’argent et le sexe, je suis au cœur de mon système, celui qui fonctionne enfin car je sais qu’on ne me refusera pas»
"Den rikliga tillgången på mycket tilldragande och omedelbart tillgängliga pojkar försätter mig i ett tillstånd av begär som jag inte längre behöver vare sig undantrycka eller dölja. Pengar och sex, jag har funnit mitt rätta element; här kommer ingen att avvisa mig."
onsdag 7 oktober 2009
Infektionsläkare undviker influensavaccin
Min poäng är enkel men kanske svårsmält: "konsensus" är inte alltid konsensus, och t o m då kan det vara felaktigt. Läkemedelsbolagens ekonomiska intressen är ofantliga, och bör inte avfärdas av den som bryr sig om verkligheten. Tyvärr är verkligheten invecklad. Och respektabilitet en ganska dålig kompass.
En andra poäng: Den som studerat vetenskapshistoria och epistemologi aldrig så litet, vet också att vetenskapernas historia är kantad med de egendomligaste misslyckandena (slå t ex upp Ignaz Semmelweiss eller Vioxx). Man kan inte låta experter ta över ens liv.
Och nu, en video till:
måndag 5 oktober 2009
Irland
Som en kontrast till EU:s grundlag (falskeligen kallad "fördrag"), som vägrade att ens nämna kristendomen, citeras här inledningen till Irlands grundlag:
In the Name of the Most Holy Trinity, from Whom is all authority and to Whom, as our final end, all actions both of men and States must be referred,
We, the people of Éire,
Humbly acknowledging all our obligations to our Divine Lord, Jesus Christ, Who sustained our fathers through centuries of trial,
Gratefully remembering their heroic and unremitting struggle to regain the rightful independence of our Nation,
And seeking to promote the common good, with due observance of Prudence, Justice and Charity, so that the dignity and freedom of the individual may be assured, true social order attained, the unity of our country restored, and concord established with other nations,
Do hereby adopt, enact, and give to ourselves this Constitution.
Tack vare sitt (på såväl katolsk som naturrättslig grund stående) förbud mot abort är Irland i dag det enda land i Väst som utan massiv invandring förnyar sin befolkning snabbare än den dör. Så välsignar Gud de stater som erkänner Honom och den ordning Han skapat.
söndag 4 oktober 2009
1966 - franska arbetare mot massinvandringen
Mot slutet ses en tidig förrädare från den politiska kasten. Mot det kompakta motståndet är hans lösning: en omprogrammering av fransmännen.
lördag 3 oktober 2009
Slut hos Motpol
Samarbetet mellan Beska droppar och Motpol upphör fr o m i dag. Dropparnas hem har alltid varit Blogger. Men vi bjöds in att ta plats även där borta. Ett tag. De senaste månaderna har vår närvaro på Motpol fr a bestått i ett urval texter som saxats härifrån. Också detta upphör nu, som en följd av dropparnas kritik av motpolsgurun Oskoreis söndrande, islamofila diskurs. Huruvida dropparnas historiska spår hos Motpol raderas helt eller inte, det saknar Florestan och undertecknad inblick i. Allt tyder dock på den saken.
Dropparnas kamp mot den vita världens islamisering fortsätter förstås här.
Salvete.
H. B. Palmaer
fredag 2 oktober 2009
Frankrike 2009 (del II)
En fransk moderatfamilj råkar ha en fransk Svensson i salongen. Så här låter det...
I förra inlägget såg vi de nya "fransmännen". Med vilka storföretag och kulturmarxister vill byta ut besvärliga vita. Denna gång möter vi alltså fransmännen. Ni vet, de riktiga fransmännen; de med en koppling till galler, romare och franker. Till skillnad från dem som i stället upplever frändskap med pedofilprofeten och de svarta slavhandlarna.
Frankrike 2009
1965 har vi redan sett. År 2009 ser det ut så här i Frankrike. Mgr Gaillot (12'40'') är f ö katolsk biskop. Pinsamt nog. Biskopen av Stockholm, Anders Arborelius, är tyvärr inte ensam.
Mer från samma Frankrike:

